måndag 23 februari 2009

Sömnlös...

Efter en soft filmkväll i lördags, gick jag och la mig strax innan kl 02.00. När jag slöt mina ögon, hände något som jag vanligtvis inte är med om då det är hög tid att krypa till kojs. Den helige Ande började att tala till mig, du vet på ett personligt sätt, han bokstavligen undervisade mig under de kommande 6 timmarna. Omskakad men ändå tacksam över att jag nu fått ljus över vissa verser i Nya Testamentet som jag tidigare haft svårt med, somnade jag, med hela sängen full av olika bibelöversättningar..
Den helige Ande undervisade mig om lärjungaskap, (inte frälsning, kanske lika bra att nämna det för att undvika onödiga missförstånd) som i grunden handlar om att vara Jesu Kristi slav, vilket kan vara ett svårt ord att ta till sig, för då är jag ju inte min egen längre utan då bestämmer någon annan över min tid och mitt liv men det är faktiskt ordet i grundtexten som vi i våra biblar istället har översätt till tjänare, vilket får en mjukare innebörd.
Innan jag går vidare är det lika bra att säga att det här har följts under en lång process, där Gud har pga mitt hjärtats längtan att helt leva för Gud och med de val och beslut jag har tagit längs resans gång, talat till mig på olika sätt, främst då via sitt Ord men även genom böcker, predikningar och vänner som vill leva för Jesus.


När jag slöt mina ögon, hörde jag den helige Ande säga: Jesus är verklig, han lever... vad han sagt gäller, vill du följa honom? (Jag blev helt paff, det gick runt i skallen, Herren hade nämligen visat mig nån dag innan, själva innebörden i ordet själ, ibland översatt med liv i bibeln. Ordet själ kommer från det grekiska ordet psyche, som innefattar sinnet, viljan, intellektet och känslorna). Helt plötsligt ser jag en mycket enkel människa som jag förstår är Jesus, (Gud själv i människokropp) demonstrera kärlek, riktig osjälvisk kärlek. Jag ser, en helt oskyldig människa som jag inte ens känner men som känner mig, ser mig och vart jag är på väg, men som ändå väljer att ta straffet för mina synder och själv genomlider helvetet i mitt namn, i mitt ställe och på så sätt öppnar dörren och möjligheten för mig att få tillbringa evigheten i himlen istället. Ok, jag ser, jag förstår, detta är kärlek, den osjälviska kärleken till fullo... Han ger sitt allt, sitt liv, han gav upp sin egen vilja och sina egna känslor för att göra Faderns vilja och rädda mig och nu ser han mig i ögonen och frågar om jag är redo och villig, den tid jag har kvar på jorden, att lägga ner mitt liv (psyche) och följa honom innan jag kommer hem. Helt plötsligt, blir allt kristallklart och jag förstår så många bibeltexter som tidigare har varit svåra för mig, där Jesus säger;
Sedan sade han till alla: "Om någon vill följa mig, skall han förneka sig själv och varje dag ta sitt kors och följa mig. Ty den som vill bevara sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han skall vinna det. Vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen men förlorar sitt liv eller själv går förlorad? Luk 9-23-

Den som inte tar sitt kors och följer mig är mig inte värdig. Matt 10:38

Amen, amen säger jag er: Om vetekornet inte faller i jorden och dör, förblir det ett ensamt korn, men om det dör, bär det rik frukt. Den som älskar sitt liv förlorar det, och den som hatar sitt liv i den här världen, han skall bevara det och vinna evigt liv.
Om någon vill tjäna mig, skall han följa mig.. Joh 12:24-


Dessa ord är inte mina utan Jesus och åh, vad de skaver... de är skitobekväma... Jesus frågar, om jag är villig att följa honom och göra det som han vill. Det kostar ju allt!! Det är helt emot vad världen säger, där allting handlar om vad jag tycker, vill och känner. Jag ser här att kärleken, den osjälviska, är ett val och ett beslut jag behöver ta och det varje dag, där jag väljer att oberoende av hur jag känner, vad jag vill och vad mitt intellekt säger så, väljer jag att följa Jesus och göra det som han säger. Jag har gett mitt liv till honom och nu anpassar jag mig inte längre efter den här världen, vad som gäller, är häftigt och coolt (tänk, va färgad man är) utan nu låter jag Ordet tillsammans med den helige Ande få forma mig, mina tankar, handlingar, val och beslut, Rom 12:2. Jag kan välja att ha min glädje i Herren för jag vet att jag är på väg hem till min älskade Far och familj, en hel evighet i fullkomlig glädje och härlighet och jag kommer även att få belöning. Gör jag då som det står i Kol 3:2 och "tänker på det som är där ovan och inte på det som är på jorden, kan jag även göra osjälviska handlingar med glädje och kärlek. Jag väljer att ha mitt sinne vänt till det som Ordet säger... Det finns så mycket att säga om det och det får skrivas om senare...
Kl 09, efter ca 50 min sömn ringer polisen till mig och säger att jag har tappat min plånbok, vilket jag är helt ovetande om (haha..) och att en tjej i Upplands Väsby har den. Jag får nr och ringer till henne, det visar sig att alla kort, pengar, körkort mm är kvar... Tack, älskade Far:)
När jag kom till kyrkan, handlade predikan om att bli bruten, (hehe, något den helige Ande talat till mig om hela natten) att det är först när en människa är bruten (Ordet har fått format dig) som Gud verkligen kan börja anförtro stora ting åt en person och om man vill tjäna Jesus är detta av största vikt. Han tog upp många personer i bibeln, bla Mose som efter 40 år i öknen, var den störste ledaren men bibeln säger även att han då var den saktmodigaste människan på jorden. Det är först när alabasterflaskan bryts som det värdefulla i den kan komma ut och vi är ofta väldigt upptagna med att beundra själva "flaskan", (den yttre människan) dess själiska gåvor och talanger... Oj, det var en grymt bra predikan, den ska jag faktiskt lyssna på igen. Nä, nu behöver jag hoppa i säng:)

Stay cool and remain blessed
With love
Patrik



lördag 14 februari 2009

Valentine´s day

Så här på alla hjärtans-dag, vad ska man då skriva om... Ja, varför inte kärlek, kanske hjärtats kärlek ;) Att ge kärlek är den slutgiltiga risken... C.S. Lewis, författaren till Narnia har sagt: "Älska någon och ditt hjärta riskeras att såras, eller till och med krossas. Om du vill försäkra dig om att ditt hjärta inte såras bör du inte ge det till någon eller, inte ens ett djur." Wow, han slår huvudet mitt på spiken, om man så säger... Jag tänker på Gud som ger sitt hjärta, åter och åter tills han bokstavligen blöder. Guds villighet att ta risker är förbluffande-långt bortom vad vi skulle våga, om vi befann oss i hans position.
Jag tar relationen mellan Gud och en människa som ex.. Bibeln säger: "närma dig Gud och han skall närma sig dig" vilket innebär att du är så nära Gud som du väljer att vara. Lik all vänskap måste du arbeta på att utveckla vänskapen med Gud. Det sker inte av sig själv, det tar tid och energi om du vill ha en djupare och mer intim relation. Ta reda på vad han tycker om och värderar mm.
Jesus gjorde i kärlek det Fadern bad honom om. Sann vänskap är inte passiv, den handlar, så när Jesus ber oss att älska andra, hjälpa de nödlidande, dela våra tillgångar, bevara våra liv rena, erbjuda förlåtelse, hjälpa andra att komma i kontakt med honom, så är det kärlek som driver oss att lyda. Vi utmanas gärna att göra "stora saker" för Gud men sanningen är att Gud är mer nöjd när vi utifrån kärlek gör små saker för honom. Dessa möjligheter omger dig och mig varje dag:)
Jag måste välja att värdera vad Gud värderar. Det är vad vänner gör, man bryr sig om vad som är viktigt för den andra personen och ju mer du blir vän med Gud, dessto mer kommer du att bry dig om det som han bryr sig om...
Stay cool and remain blessed!
With love, Patrik

söndag 8 februari 2009

Äktenskap!

Hejsan, lustigkurrar... :)
Först, vill jag bara säga att det som jag nu skriver kanske är svårt att förstå om man själv inte är en efterföljare till Jesus men jag ska försöka att uttrycka mig så enkelt och tydligt jag kan. Det handlar om Äktenskapet, som enligt Bibeln är ett förbund (ja, ett blodsförbund som i enkla drag betyder att, allt mitt är nu ditt och jag tillhör inte längre mig själv utan vi har blivit ett kött ) mellan en man och en kvinna inför Gud och varandra!

Jag har varit på ett bröllop under helgen och det slog mig med häpnad. Det var som om jag för första gången verkligen förstod själva innebörden med äktenskapet eller tidigare hade jag huvudkunskap men nu fick jag uppleva nåt, likt en känslomässig insikt. Ja, jag har varit på många bröllop tidigare och visst, har jag tyckt att det har varit fint och vackert... du vet, två människor som lovar att hålla ihop typ, i nöd och lust och allt det där, men nu såg jag... och det jag såg var så bländande vackert, rent och heligt att jag blev helt förundrad över mina tankebanor och hur hela min inställning förändrades i ett nu. Jag förstod Guds tanke med äktenskapet och instinktivt tänkte jag att det här är något som nästan varje människa i sitt hjärta har en hunger och längtan efter:)

Vad var det då som jag såg... Jo, när själva festen började närma sig sitt slut så lades en remsa av aluminiumfolie ut på golvet, som bildade ett stort hjärta. Vi gäster, dryga hundra personer blev tilldelade ett varsitt värmeljus. Där stod vi, alla gäster, i dunkel belysning runt hjärtat med ett varsitt brinnande värmeljus i handen och så kommer brudparet in och ställer sig i hjärtat medans ljuvlig musik råder i lokalen. Vi får en vink, och sakta ställer var och en ned sitt värmeljus på aluminiumfolien och nu står brudparet i ett hjärta som är omringat av ljus och två anhöriga går in, ber och välsignar brudparet... Helt förundrad står jag och beskådar detta scenario, medans mitt sinne fylls med tankar kring helighet. Åh, det är så vackert, så rent, denna överlåtelse de gör till Gud och varandra att älska varandra och dela livet tillsammans nu som ett, där det inte handlar om vad jag ska få ut av det hela utan om vad jag kan ge och bidra till så att min respektive får blomma ut och bli allt det underbara Gud har tänkt!!

Har inte tid att skriva mer nu men när jag stod och såg allt detta, tänkte jag att, ingen människa som är något ok i knoppen skulle för allt i världen vilja kliva in och försöka distrahera och förstöra denna kärlek, överlåtelse och förbund...
Vilken kontrast till det som predikas via media idag, där man förskönar otrohet mm. och vill få det till en cool grej, fastän de flesta vet egentligen hur hemskt otrohet är och vilka frukter det bär med sig, vilket jag inte önskar någon. Nästa gång jag ser någon med en ring på fingret, kommer jag att se på och förhålla mig till den personen med en helt annan medvetenhet och tänka på att den här personen har ingått ett heligt förbund med en annan människa.
Stay
cool and remain blessed!
Patrik